Klimat

För att Norra Djurgårdsstaden ska nå målet om fossilfri och klimatpositiv stadsdel 2030 behöver både energianvändning och klimatpåverkan minimeras. Enligt boendeenkäten från 2023 är den enskilt viktigaste frågan för invånare i Norra Djurgårdsstaden minskad klimatpåverkan och effektiv energianvändning.

Några höjdpunkter från 2023:

Fossilfritt energisystem

Genom att ställa teknikneutrala krav ges byggaktörerna möjlighet att själva välja sitt energisystem. De allra flesta, 4 av 5 byggaktörer, föredrar att ansluta sig till det befintliga fjärrvärmesystemet, medan övriga valt värmepump för uppvärmning som drivs av miljömärkt el. Fjärrvärmesystemet i Stockholm är väl utbyggt och hälften är förnybar energi. Fjärrvärmen produceras från förnybara eller återvunna energikällor. Avfallet som lämnas till energiproduktionen innehåller fossilt material som kommer att kompenseras med de negativa utsläppen från den av Stockholm Exergi planerade bio-CCS-anläggningen i Energihamnen.

För att främja lokal produktion av förnybar energi, ställs krav på att byggnader i området ska generera minst 2 kWh/m² A_temp solenergi. Uppföljningen visar att bostäder genererar i genomsnitt 3,2 kWh/m² och lokaler 3,3 kWh/m². I de färdigbyggda etapperna har hittills 644 MWh solenergi producerats. På och har det producerats 235 respektive 37 MWh solenergi.

Enligt boendeenkäten från 2023 anger 30 % av hushållen att de har avtal för miljömärkt el.

En utredning pågår för att undersöka om ett fossilfritt energisystem kan uppnås genom att optimera energiproduktion och -användning på områdesnivå, till exempel genom att ta tillvara på restvärme från avloppssystemet och öka andelen lokalt producerad solenergi.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Fossilfria transporter och arbetsmaskiner

För att uppnå fossilfria person- och godstransporter behöver fordonen drivas med el eller förnybara bränslen. Det krävs både regionala och nationella styrmedel för att nå målet.

Det ställs krav på att byggaktörerna bygger laddinfrastruktur i garagen, för att underlätta för boende att äga en elbil. För närvarande är 16 % av parkeringsplatserna i garagen utrustade med elladdning, och samtliga bilpoolsplatser på gatumark har laddmöjligheter. Eftersom elbilsägandet har ökat från 17 % år 2019 till 32 % år 2023, har kravet på andelen laddplatser justerats från tidigare 20 % till 50 % för kommande markanvisningar. I det större gemensamma parkeringsgaraget Hjorthagsgaraget kommer alla parkeringsplatser ha laddmöjlighet. Dessutom pågår ett pilotprojekt för att införa miljözon 3 i Stockholm. Förutsättningarna för att implementera detta även i Norra Djurgårdsstaden kommer att utvärderas.

Utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden genererar ett stort antal tunga transporter och användning av arbetsmaskiner. Eftersom en stor del av det traditionella bränslet är fossilt, ställs krav på användning av förnybara drivmedel. För att stödja entreprenaderna i övergången till fossilfria drivmedel har två tankstationer för förnybar diesel, HVO100, etablerats i området. Tankstationerna är även öppna för privatpersoner. Under 2023 var 68 % av allt bränsle som användes i stadens entreprenader för allmän platsmark förnybart, huvudsakligen HVO100. Dessutom är 100 % av elen som används på byggarbetsplatserna förnybar.

I omställningen till nollutsläppstransporter, som inte släpper ut koldioxid under drift, har två eldrivna lastbilar upphandlats. Eldrivna arbetsmaskiner saknas ännu på marknaden. Stockholms stad håller på att ta fram en strategi för hur incitament kan skapas för ökat användande av eldrivna fordon och arbetsmaskiner. Strategin kommer också att omfatta kartläggning av framtida effektbehov och laddinfrastruktur. För närvarande pågår projekt som syftar till att identifiera och undersöka användarmönster och faktorer som samspelar mellan ellastbil, energilagringssystem och solceller.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Låg klimatpåverkan från inbyggda material

Nybyggnation av byggnader och anläggningar medför stor klimatpåverkan, dels från framställning av material och dels från byggprocessen som helhet. För att minimera klimatpåverkan måste åtgärder vidtas, både i projekterings- och byggskedet.

Byggprocessen bidrar till mer klimatpåverkan än driften av huset under 50 år. Med Norra Djurgårdsstadens energikrav och Stockholms fjärrvärmemix står byggskedet för ungefär 70 % av husets totala klimatpåverkan. Från 2016 och framåt ska byggaktörer göra klimatberäkningar i projekterings- och byggskeden. Klimatberäkningen ska kompletteras med en analys och en handlingsplan som redovisar åtgärder för att minska klimatpåverkan. Tre byggaktörer har redovisat sina första klimatberäkningar för projektering och ligger i genomsnitt på cirka 240 kg CO₂ per m².

I framtida markanvisningar kommer det att finnas krav med gränsvärden som successivt sänks till 180 kg CO_2e per m² år 2030.

För att bättre förstå klimatpåverkan från olika delar i en detaljplan har övergripande klimatanalyser gjorts för etapperna Kolkajen och Valparaiso. Analyserna ligger till grund för att identifiera vilka anläggningsdelar som bidrar till stor klimatpåverkan och därefter finna lösningar för att minska den.

Den planerade bebyggelsen i Kolkajen kommer delvis att vara på en utbyggnad i vatten när kajlinjen flyttas ut för att skapa ny mark vilket bidrar till den största klimatpåverkan. Även saneringen och markstabiliseringen av den befintliga delen bidrar markant. Genom att ändra valet av metod för grundläggning och utformning av landvinningen har klimatpåverkan kunnat minska med 60 %.

Gatorna genom Valparaiso behöver läggas på broar för att kunna ansluta till befintlig bebyggelse. Den tidiga klimatanalysen av detaljplanen visar att brokonstruktionerna var klimatdrivande. I den fortsatta projekteringen kommer arbetet med att minimera klimatpåverkan från infrastrukturen att fortsätta.

För att få ytterligare kunskap om klimatpåverkan från anläggandet av allmän platsmark har klimatberäkningar från fyra färdigställda detaljplaner genomförts. Utgångpunkten är mängdförteckningar för markrening, grundläggning, arbetsgator och finplanering samt uppmätt mängd energi för arbetsmaskiner och transporter inom Norra Djurgårdsstaden. Resultatet varierar från drygt 50 kg CO₂/m² allmän platsmark i Brofästet till över 580 kg CO₂/m² i Västra. Den stora skillnaden är behovet av markförstärkande åtgärder, där Västra är byggt på gammal sjöbotten. Beräkningarna visar också att i alla fyra fallen är det mängden cementbaserade och stålprodukter som bidrar till den stora klimatpåverkan och att arbetsplatsens energianvändning och transporter av massor och byggmaterial står för en mindre andel av klimatpåverkan.

Förutom att åtgärder ska vidtas i projekteringen för att minska klimatpåverkan genom optimerade konstruktioner och lösningar, ställs krav på klimatpåverkan från armeringsstål, asfalt och betong i alla entreprenader. Dessutom pågår utvecklingsarbete där det testas slagginblandning i betong. Hittills har tre fullskaliga tester gjorts, bland annat för undervattensbetong.

Biokol används för att förbättra jordkvaliteten i de flesta planteringarna längs gatorna i området. Planteringarnas växtsubstrat, det material som växterna växer i, innehåller en blandning av biokol och makadam. Hittills har användningen av biokol i Norra Djurgårdsstaden bidragit till en temporär kolsänka på 5 400 ton CO₂.

Relaterade länkar och fördjupat material: