Norra 2

Norra 2 är den tredje etappen i Norra Djurgårdsstaden och 2009 markanvisades åtta byggaktörer totalt 600 lägenheter. Byggstart var 2014 och första inflytt startade 2016 och avslutades 2017.

När Norra Djurgårdsstaden utsågs till ett hållbarhetsprofilområde ställdes det ambitiösa hållbarhetskrav med tydlig beskrivning av funktion och verifikat. I samband med att markanvisningsavtalet undertecknades startade kompetensprogram, seminarier där kraven och uppföljningen diskuterades för att skapa ett forum för dialog och lärande. Kraven kom in i tidig planering och goda resultat har uppnåtts.

Dialog och samverkan mellan staden och byggaktörerna har varit drivkrafter som bidragit till kravuppfyllelse. Resultaten baseras på byggaktörernas egendeklaration och är kvalitetssäkrade av stadens externa granskare. Verifieringen av kravefterlevnad har bidragit till en kontinuerlig vidareutveckling och förbättring av kravställning i kommande etapper men även övriga staden.

Cykel- och bilparkeringsplatser

Flera byggaktörer har placerat cykelparkeringsplatser både inomhus och utomhus. Totalt finns 1411 cykelplatser därav 83 % inomhus. Det är 2,3 cykelplatser per lägenhet. Totalt finns 295 bilparkeringsplatser, det vill säga 0,48 bilparkeringar per lägenhet. 15 % av bilparkeringar har elladdning, se diagram 1.

Diagram 1: Cykel- och bilplatser per bostad i Norra 2

• Bonava, Stockholmshem, Wallenstam och Skanska har cykelparkeringsplatser i våningsställ i cykelrum.
• Amasten (tidigare SSM) har färre bilparkeringsplatser. Anledningen är att det finns tillgång till bilpoolsbil och fler cykelparkeringsplatser än vad kravet anger.
• Erik Wallin har fått godkänt för en bilplats per stadsradhus.

Byggavfall

Det producerade byggavfallet ligger i genomsnitt på 40 kg/m² BTA, se diagram 2.

Diagram 2: Omhändertagande av byggavfall i Norra 2, %

• Amasten (tidigare SSM) och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.
• Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.
• Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
• Wallenstams förskola och Erik Wallin har inte aktivt arbetat med frågan.
• Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men problem i byggproduktionen medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
• Skanska/HEBA tror att bland annat stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.

Diagram 3: Omhändertagande av byggavfall i Norra 2

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen trä och brännbart material i byggavfallet. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagsläget inte materialåtervinns.

Energi

Kraven på energiprestanda omfattar energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna energianvändning är inte jämförbar med hur beräkning görs enligt BBR utan här ska elvärme viktas med faktor 2, lokalt producerat solenergi får tillgodoräknas samt normalisering och normalårskorrigering ska göras. Enligt då gällande BBR sker ingen viktning av elvärme.

Uppmätt energianvändning för Norra 2 är i genomsnitt på 66 kWh/m² (räknad enligt då gällande BBR 19 och 20) och på 67,2 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt, se tabell 1.

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system för luftbehandling. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Formfaktor, andel av fönsterarean och isoleringsprestanda på klimatskal varierar. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare.

Alla byggaktörer förutom Amasten, har lämnat in uppmätta värden och kraven uppfylls inte. Staden och byggaktörerna har i dialogmöten fortsatt diskussionerna om orsaker till avvikelserna. Därefter har det tagits fram en strategi för att åtgärda brister och fel för att nå kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar större värmeförluster än beräknat, framför allt för ventilation, förluster av varmvattencirkulation (VVC) och köldbryggor. Andra orsaker som identifierats är problem med mätare, injustering av systemen och felkopplingar som inte upptäckts förrän vid garantibesiktning. Varmvattenanvändningen är i nästan alla byggnader lägre än schablonvärdet. Fastighetsenergin har minskat efter den första redovisningen av uppmätta värden. De installerade avloppsvärmeväxlarna och solfångarna uppnår inte leverantörernas utlovade prestanda.

Mätning av energianvändning i garage behöver ses över. Intrimning och justering av systemen samt åtgärder av bygg- och installationstekniska fel pågår. Det finns även brister i överlämningen från projektering till byggproduktion och från byggproduktion till förvaltning. Byggaktörerna har presenterat resultatet av arbetet efter uppvärmningssäsongen 2021, se diagram 4. Normalisering i uppföljningsskede har gjorts enligt Boverkets föreskrifter BEN, och förbättras och utvecklas kontinuerligt. BBR-stapeln visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt då gällande BBR19 och 20 det vill säga solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2.

Diagram 4: Energiprestanda Norra 2, kWh/m² Atemp och år

• Bonava: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. De projekterade värdena justerades upp med 8 kWh/m² då komfortgolvvärmen inte var medräknat. Uppmätta värden beror på att avloppsvärmeväxlaren och solceller har presterat sämre än beräknat och att varmvattenanvändning har normaliserats (BEN) från 14,8 kWh/m² till 21,8 kWh/m². Värmeanvändningen är enbart 1 kWh/m² högre. Obalans i ventilationssystemet, hög innetemperatur och injusteringsbrister har åtgärdats.
• Amasten (tidigare SSM): Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation och solceller. Solenergimätningen är undermålig och kunde inte avläsas. Varmvattenanvändningen är lägre än schablonvärdet vid normalisering (BEN). Uppföljningsrutiner behöver förbättras.
• Viktor Hanson: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation samt solceller och solfångare. Värmeanvändning var högre på grund av felinstallationer av värmesystemet, solfångare och golvvärme samt mätfel vilket upptäcktes först vid slutbesiktning. Injusteringar har åtgärdat felen, och arbetet med felsökning och optimering pågår.
• Wallenstam (bostäder): Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Det finns brister i värmesystemet och fastighetselen är högre än beräknat. Förbättringar har skett i uppföljningsrutiner, identifiering och åtgärder av fel och brister samt injustering pågår fortfarande och har hittills gett bra resultat.
• Wallenstam (förskola): Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Värmeanvändning är hög på grund av att ventilationssystemet inte var behovsstyrt, viket resulterat i höga luftflöden, långa drifttider och höga inomhustemperaturer. Injustering och åtgärdsaktiviteter pågår och förväntas ge ett förbättrat resultat på värmeanvändning.
• Stockholmshem: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Avloppsvärmeväxlaren var ur funktion. Brister i ventilations- och värmesystemet åtgärdas. Fastighetsenergi har kunnat reduceras avsevärt och ligger under beräknade värden såsom uppmätt varmvattenanvändning.
• Erik Wallin: Fjärrvärmesystem, avloppsvärmeväxlare, lägenhets egna FTX-aggregat samt solfångare och solceller. Brister i elbatterier i lägenhets-FTX-aggregat identifierades. Elansluten komfortgolvvärme behövde viktas med faktor 2 som resulterade i ett påslag av 11 kWh/m². Solfångaranläggningen uppnådde inte den utlovade prestandan och en felinstallerad avloppsvärmeväxlare fungerat inte. VVC-förluster är höga. Arbete med optimering pågår.
• Heba: Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändningen är högre på grund av högre VVC-förluster samt avloppsvärmeväxlare med sämre prestanda än beräknat. Den största avvikelsen är att varmvattenanvändningen beräknades till 20 kWh/m² enligt Svebys gamla schablon som sedan normaliserades (BEN) till 25 kWh/m². Åtgärder som har vidtagits är att minska högre luftflöden, översyn av FTX-prestanda och ventilationssystemet samt injustering av värmesystemet.
• Skanska: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Elkomfortvärme har inte viktats med faktor 2 och därför gjorts schablonpåslag med 8 kWh/m². Undermålig mätning hindrar felsökning och möjlighet att åtgärda brister.

Dialogmötena har bidragit till viktiga insikter och lärdomar för byggandet av energieffektiva byggnader igenom hela byggprocessen – från projektering och byggproduktion till drift och förvaltning. Det finns förbättringspotential i alla delar av byggprocessen – från projekteringsskeden, energisamordning, relationshandling, till överlämning till driftpersonal och förvaltning. Uppdatering av uppmätta värden efter åtgärder har skett under hösten 2020. Erfarenheterna är unika och kommer att bidra till kompetenshöjning i hela byggbranschen. Tack vare en aktiv och transparent samverkan mellan alla parter har det skapats en betydelsefull kunskapsplattform och är uppskattat av byggaktörerna.

Lokalt producerat förnybar energi

Alla byggaktörer utom Amasten (tidigare SSM) visar goda resultat på den uppmätta egenproducerade energin. Uppföljningen visade att mätrutiner behöver förbättras. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energiberäkningen. Wallenstam producerar sin egenproducerade energi regionalt via vindkraft, förskolan ligger på 13 och bostäder på 21 kWh/m².

Diagram 5: Lokal produktion av förnybar energi i Norra 2 kWh/m² Atemp och år

• Amastens solanläggning är på Bonavas byggnad. På grund av bristfällig mätning var det inte möjligt att verifiera solelsproduktionen, Överföringen av uppföljningsrutiner var bristfällig i samband med överlåtelse till Amasten.
• Wallenstams förnybara energi kommer från nybyggda vindkraftverk utanför Stockholm, som försörjer byggnaden med både fastighets- och hushållsel. Här redovisas enbart fastighetselen.

Byggbodar

Från och med Norra 2 ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt.

Diagram 6: Uppmätt energianvändning för byggbodar i Norra 2, kWh/år.

• Bonava har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
• Erik Wallin, Wallenstam och Viktor Hanson hade inte separata mätare för kontors- och manskapsbod.
• Stockholmshem, HEBA och Skanska hade gemensam etablering.

Klimatpåverkan allmän platsmark

Klimatpåverkan för allmän platsmark från etappen Norra 2 har räknats fram retroaktivt. Utgångspunkten för beräkningen är mängdförteckningar för markrening, grundläggning, arbetsgator och finplanering samt uppmätt mängd energi för arbetsmaskiner och transporter inom Norra Djurgårdsstaden. Klimatpåverkan ligger på cirka 68 CO_2e /m². Klimatpåverkan är låg jämfört med andra detaljplaner. Klimatpåverkan är till 86 % relaterad till mängderna betong och stål som använts. Masshantering, arbetsmaskiner och transporter utgör en mindre andel av klimatpåverkan.

Inomhusmiljö

I Norra 2 uppnådde sex av nio byggaktörer Guldnivån. Skanska och Amasten har beviljats avsteg från dagsljuskravet på grund av stadsstrukturen i området som genom sin tättbebyggda karaktär minskar dagsljuset på några av de lägre våningarna. Bonava har en icke-godkänd avvikelse. Samtliga byggaktörer har lyckats balansera dagsljus och termiskt klimat sommar med hjälp av innovativa fönsterplaceringar, skuggande balkonger och frikyla. Byggaktörer har även arbetat aktivt med radon- och fuktsäkerhet både i konstruktioner och i byggprocessen.

Grönstruktur

Andel grönyta av totalytan för Norra 2 ligger på 38 % och den gröna oasen ligger på 8,1 m² per boende. Samtliga lägenheter har tillgång till park och naturområden inom 200 meter. Det har byggts 18 m² park per bostad och totalt finns 840 m² växt- och regnbäddar. 120 träd är nyplanterade.

Norra 2 var den första etappen med skarpa krav för grönytefaktor. Alla byggaktörer uppfyller kravet, men de höga ambitionerna som lades tidigt i processen har under arbetets gång sänkts. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden från gröna tak, vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, bostadsgårdar och flera av väggarna nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för att vistas i och upplevs som grönare än tidigare etapper, se diagram 7.

Diagram 7: GYF per gård, Norra 2

• Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
• Hornslandet (Stockholmshem): Många träd såsom ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och vajrar på husgavel, odlingsmöjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
• Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, regngård, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.