Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Norra 1

Byggstart: 2011

Färdigställt: 2012-2014

Byggaktörer: 10

Totalt antal bostäder: 670

Cykelplatser/lägenhet (genomsnitt): 1,79

Bilplatser/lägenhet (genomsnitt): 0,54

Energiprestanda BBR (genomsnitt): 68,9 kWh/m2

Norra 1 är den första etappen i Norra Djurgårdsstaden och 2004 markanvisades tio byggaktörer totalt 670 lägenheter. Byggstart var 2011 och inflytt skedde 2012 – 2014.

Markanvisningen till byggaktörerna skedde innan Norra Djurgårdsstaden utsågs till ett hållbarhetsprofilområde och byggaktörerna hade kommit långt i planeringen. I samband med beslutet om hållbarhetsprofileringen valde samtliga byggaktörer att underteckna det Världsklassavtal som togs fram för att tydliggöra ambitionerna i Norra Djurgårdsstaden. Baserat på detta avtal samt de krav som togs fram för Norra 2 (andra kolumnen i tabellen nedan) har arbetet utgått från ett frivilligt åtagande att jobba mot dessa krav i så stor utsträckning som möjligt. Trots att kraven kom in sent i processen har dialog och samverkan mellan staden och byggaktörerna bidragit till att ett bra resultat uppnåtts. Resultaten baseras på byggaktörers egendeklarationer och är inte kvalitetssäkrade av staden.

Cykel- och bilplatser

Totalt finns 1268 cykelplatser det vill säga i genomsnitt 1,9 cykelplatser per lägenhet. Det finns 355 bilparkeringar fördelade på 0,5 bilparkeringar per lägenhet. 2 % av bilparkeringarna har elladdning.

Energi

Uppmätt specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler uppgår i Norra 1 i genomsnitt till 72 kWh/m2 Atemp och år, viktat per Atemp. Den uppmätta energianvändningen ligger 13 % högre än de beräknade värdena. Räknat enligt Stockholms stad uppgår den uppmätta energianvändningen i genomsnitt till 88 kWh/m2 Atemp och år. Den ligger 60 % högre än målet som låg på 55 kWh/m2 Atemp och år.

Samtliga byggnader är anslutna till fjärrvärme med frånluftsvärmepump utom Lennart Ericssons byggnad som har fjärrvärme och FTX. En byggaktör, Reinhold Gustavsson, har lokal energiproduktion, ett ”markvärmesystem” där byggnaden värms genom en bergvärmepump med ett antal borrhål ner i marken. På sommaren återladdas berget med solvärme som samlas upp genom varmvattenslingor som är placerade under sedumväxterna på byggnadens tak. Återladdningen ökar temperaturen i berget, vilket gör att värmepumpen kan arbeta mer effektivt på lång sikt.

Grönytefaktor

25 % av gårdarna uppfyller grönytefaktorn och 14 % av den totala takytan utgörs av gröna tak. Byggaktörer visar olika nivåer för beräknad grönytefaktor och redovisas per kvarter. De stora skillnaderna beror på kvarterens olika förutsättningar. NCC och Seniorgården delar på en gård som uppnår en hög grönytefaktor. Detta beror på att den har en relativt stor ekoeffektiv yta, vilket är möjligt eftersom gården inte är underbyggd och stora jorddjup har kunnat skapas.

Inomhusmiljö

Byggaktörerna i Norra 1 jobbade inte bara mot aspekten inomhusmiljö utan mot samtliga aspekter.

Avfallshantering

Samtliga byggnader ansluts till sopsugsanläggning där tre fraktioner sorteras. Övrigt avfall hanteras i miljörum i fastigheterna.

Det finns 14 papperskorgar på allmän platsmark som är anslutna till sopsugsanläggningen.

Det producerade byggavfallet ligger i genomsnitt på 38 kg/ m2 .

Allmän platsmark: klimatpåverkan och grönstruktur

Klimatberäkning för allmän platsmark från etappen Norra 1 har räknats fram retroaktivt. Utgångspunkten för beräkningen är mängdförteckningar för markrening, grundläggning, arbetsgator och finplanering samt uppmätt mängd energi för arbetsmaskiner och transporter inom Norra Djurgårdsstaden. Klimatpåverkan ligger på cirka 150 kg CO2e /m2. Klimatpåverkan är till 95 % relaterad till mängderna betong som använts. Klimatpåverkan är lägre jämfört med andra detaljplaner. Masshantering, arbetsmaskiner och transporter utgör en mindre andel av klimatpåverkan.

Andel grönyta av totalytan ligger på 37 % och den gröna oasen ligger på 13,4 m2 per boende.

Samtliga lägenheter har tillgång till park och naturområden inom 200 meter. Det har byggts 26 m2 park per bostad. 118 träd är nyplanterade.

Sammanfattning Norra 1

Se förklaring av rubrikernas förkortningar nedanför tabellen.

Andel HR
Energi projekterat (kWh/m2)
Energi uppmätt (kWh/m2) 2
Energi uppmätt BBR (kWh/m2) 3
Lokalt producerad solel (kWh/m2)
Cykelplatser /lägenhet
Bilparkeringar /lägenhet
Billaddplatser
GYF
Byggavfall (kg/m2 BTA)
Miljöbyggnad, innemiljö
Krav 1
≤90
≥2
2,2
0,5
0,6
20
Guld
Erik Wallin (Abisko)
-
72
60
52
-
2,2
0,52
-
0,34
31
Familjebostäder (Gotska sandön)
100 %
53
87
58
-
1,8
0,55
-
0,31
49
Silver
Järntorget (Abisko)
-
72
94
77
-
2
0,67
-
0,34
9
Lennart Ericsson (Abisko)
100 %
60
94
94
-
2,2
0,7
-
0,34
34
NCC (Garphyttan)
-
70
94 4
75 5, 6
-
1,5
0,5
-
0,6
47
Reinhold Gustafsson (Abisko)
100 %
49
86
55
-
1
0,5
-
0,34
37
SBC Bo (Gotska sandön)
-
66
101
101
-
1,8
0,55
-
0,31
49
Silver
Seniorgården (Garphyttan)
-
62
94
76
-
2,2
0,55
-
0,6
32
Svenska Hus (Skuleskogen)
24 %
68
87
74
-
1
0,47
-
0,38
30
Viktor Hanson (Abisko)
-
66,4
89
74
-
2,2
0,5
-
0,34
44
Förkortningar i tabellen:
  • Gård: Kvarter som fastigheten ingår i
  • HR: hyresrätter
  • Energi projekterat: Enligt gällande BBR, Atemp och år
  • Energi uppmätt: Enligt Stockholms stad, Atemp och år
  • Energi uppmätt BBR: Enligt gällande BBR, Atemp och år
  • Lokalt producerad solel: Atemp och år
  • Billaddplatser: Andel bilparkeringsplatser med laddmöjlighet
  • GYF: Grönytefaktor
  • Miljörum: Miljörum i fastighet
  • Miljöbyggnad: Certifiering Miljöbyggnad (inomhusklimat)
Fotnoter:
  • Kravnivå som gäller från och med etapp Norra 2. Åtagande är frivillig inom etapp Norra 1.
  • Energianvändning enligt Stockholms stad – Hållbarhetskrav vid byggnaden på stadens mark i Stockholm beräknat utifrån specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler, BBR, baserat på energideklarationer var tappvarmvatten normaliserats enligt BFS 2016:12 (med uppskattning om fördelning och prestanda vad gäller energikällor) för de objekt med energideklarationer utförda före inträde av ändringsförfattning BFS 2016:14 - BED 9.
  • Specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler, BBR, baserat på energideklarationer var tappvarmvatten normaliserats enligt BFS 2016:12 (med uppskattning om fördelning och prestanda vad gäller energikällor) för de objekt med energideklarationer utförda före inträde av ändringsförfattning BFS 2016:14 - BED 9.
  • Medelvärde för Garphyttan 1 (uppmätt värde 94 kWh/m2 Atemp och år) och Garphyttan 2 (beräknat motsvarande värde 101 kWh/m2 Atemp och år) med hänsyn till Atemp: 99 kWh/m2 Atemp och år.
  • Medelvärde för Garphyttan 1 (uppmätt värde 76 kWh/m2 Atemp och år) och Garphyttan 2 (beräknat motsvarande värde 83 kWh/m2 Atemp och år) med hänsyn till Atemp: 81 kWh/m2 Atemp och år.
  • Energideklaration utförd efter inträde av ändringsförfattning BFS 2016:14 - BED 9 (för NCC gäller detta Garphyttan 1).